Att söka till CIF!

Just nu pågår ansökningstiden till nästa års Clinical Innovation Fellowship (CIF), och vi har fått en hel del förfrågningar från kollegor och bekanta om vad CIF egentligen innebär. Det finns mycket information på denna sida samt www.ctmh.se/fellowships.  Genom att läsa bloggposter och beskrivning av programmets upplägg kan man få en hyfsat bra bild av programmet. Jag tänkte försöka kortfattat förtydliga en del saker dock. Programmet innebär arbete i multidisciplinära team och börjar med en behovsstudie på en klinik, teamet kan ej själva välja klinik. Därefter arbetar man parallellt med två spår; att utveckla en medicin-teknisk produkt/tjänst i form av att försöka starta ett företag (kommersiellt spår) och arbete med förbättringar på kliniken (kliniklokalt spår). Majoriteten av tiden läggs på det kommersiella spåret. Under den delen ges möjlighet att förstå hur en idé kan valideras, identifikation av kundsegment och marknad, kunskap om hur en affärsplan ska skrivas etc. Teamen får också feedback från en metorsgrupp samt möjlighet att delta i flertalet seminarium och kurser. Det kliniklokala spåret innebär att handleda exjobbare i deras arbete med att arbeta med förbättringar på kliniken. Även här ges stöd från en referensgrupp och möjlighet att delta i seminarier kring förändringsprocesser i sjukvården etc. Mycket av arbetet innebär också att kontakta nyckelpersoner i såväl sjukvårds-,  universitets- och entreprenörsbranchen för att validera sitt arbete.
De åtta månader långa programmet följer tydligt de faser som bekrivs i informationsfoldern. Det dagliga och veckovisa schemat däremot styr teamet relativt självständigt. Det gäller att kunna hålla många bollar i luften och samtidigt förstå vad som är viktigast att prioritera för dagen.
Under hela programmet har teamet tillgång till en organisationspsykolog för handledning både i grupp och individuellt. En lyx att få möjlighet att utvecklas i grupparbete och individuellt med hjälp av en psykolog!
En del funderingar från de som kontaktat oss rör vad CIF kan leda till på längre sikt, särskilt många läkarkollegor undrar hur CIF passar in i en traditionell eller alternativ läkarkarriär. Här finns naturligtvis inget entydigt svar, men möjligheterna är många! Av de läkare som genomgått programmet har en del återgått till vanlig ST-tjänst, andra kombinerar kliniskt arbete med att driva med-tech bolag, en del arbetar inom konsultbranschen. De flesta är på något sätt involverade i förändringsarbete på sin arbetsplats och upplever att de haft stor nytta av programmet.
Ansökningsprocessen är relativt omfattande, men samtidigt lärorik och faktiskt ganska kul! Några av oss fellows är intervjuade i Science careers om ansökningsprocessen, läs mer här:  http://sciencecareers.sciencemag.org
Kontakta gärna någon av oss om du funderar på att söka, vi bidrar gärna med tips och erfarenheter.
Lycka Till!

 

Lördagsnöje

3D Printer

3D Printer

Ett bonusinlägg. Maskinen ni ser ovan är en 3D printer för hemmabruk. Maskinen ägs av en kille som heter Peter, men som inte är del av vårt team. Han var snäll nog att låta oss experimentera med hans maskin. Så… på lördagskvällen så gjorde vi våra första print av en detalj av vår lösning. Vilken lösning? Ja, det är fortfarande hemligt.

Hälsningar

Team Transplantation

Veckan som varit

Maria och Gaël på event.

Maria och Gaël på event.

Då var det dags igen att fatta tangenterna för att redovisa vad som hänt sedan sist (fatta pennan låter mer författarmässigt, men i vår digitala värld så blir det allt som oftast tangenter som handen har kontakt med. Nåja.).  Som vanligt så har gruppen eller delar av gruppen deltagit på olika events. I tisdags så var det Tele2 som hade ett heldagsevent kring internet of things och M2M. På torsdagen så hade vi besök av företaget Toumaz group, som vi hade bjudit in till ett seminarium för transplantationskliniken gällande deras Toumaz trådlösa patientmonitorerings produkt. Senare på tordagskvällen så hade vi som vanligt vår kurs på STING, där vi lär oss att göra fel. Ja, ni läste rätt, vi lär oss att göra fel. I en innovationsprocess så är det ju alldeles förträffligt om man kan göra allting rätt på första försöket, men chansen för det är väl ungefär som att vinna jackpot på lotto eller att hitta en ledig parkering i Stockholms centrum om man kör bil och är försenad till ett möte. I dom allra flesta fallen så kommer man att göra fel till att börja med, men då gäller det att man gör fel på rätt sätt. Att göra fel tidigt i ett projekt och att lära sig från det till nästa iteration är grunden för lyckad innovation. Därför måste man sig öva på att det inte är fel att göra fel. Jag hoppas att ni inte förstod oss fel så att det blev rätt?!

Vidare så var en del av gruppen på ett möte som gruppen Quantified self – Stockholm hade. QS som dom vanligtvis kallas är en grupp som är intresserad av att helt enkelt kvantifiera sig själva. Det kan vara allt från att logga sin sömn, till mat intag eller vilken annan kroppsrelaterad parameter eller data som helst. Deras mål är att förstå sig själva och sin kropp bättre för att på så vis kunna må eller prestera bättre. En kille som t.ex Gunde Svan skulle idag ha kallats för en typisk quantified selfare, men under sin aktiva skidåkarkarriär så gjorde man honom nästan till åtlöje när han dokumenterade och mätte allt från matintag till träning. Idag så är många svenssons nästa lika maniska i sin kvantifiering av sig själva. Udda igår, mainstream idag.

Hälsningar

Team Transplantation

Att lyckas

Michael Baum och hans åtta punkter för att lyckas

Michael Baum och hans åtta punkter för att lyckas

Vem skall man tro på? När man rör sig i innovationsvärlden så händer det ofta att man går på sk. events och föreläsningar. Scenariot är ofta detta: “Person X är en välkänd innovatör/entreprenör som har varit att om grunda företag Y, person X kommer att berätta sanningen om hur man lyckas som innovatör/Entreprenör!”. Person X har ofta en lista som innehåller mellan fem till tio punkter som person X anser vara fundamentala för att lyckas med sitt företag/innovation.

Så långt allt väl. Det intressanta uppstår när man har sett och hört några föreläsningar som olika föredragshållare gett. Ofta talar de emot varandra. Det är inte så att det är nyansskillnader i några små punkter, utan vi pratar om diametralt skilda uppfattningar om det mesta. Om den ena säger att man bör sikta på en nischmarknad med utrymme för små aktörer, säger den nästa att man skall sikta på en jättemarknad där det finns stora (men tröga) aktörer. Den ena kanske säger att det inte är så viktigt att tjäna pengar första åren utan att bygga en stor kundbas, medan den andra säger att man måste tjäna pengar från dag ett.

Förvirringen blir således total. Eller så är det helt enkelt så att innovation och entreprenörskap är en konstart precis som musik eller måleri. Det kanske inte går ha ett algoritmiskt synsätt på innovation. Tar man liknelsen med musik så kanske det snarare är så att man precis som man lär sig spela ett instrument så kan man lära sig olika verktyg för innovation. Men bara för att man kan spela ett instrument efter noter så innebär inte det att man kan skapa sköna nya symfonier. Det samma gäller kanske innovation. Bara för att jag kan använda göra en CAD modell så innebär det inte att jag kan göra en kall-fusionsreaktor. Det är här som den mänskliga kreativiteten kommer in. Kreativitet är kanske X-faktorn som avgör alltihopa, och som vi alla vet så är kreativitet nära på omöjligt att kvantifiera och därmed svår att stoppa in i en innovations-algoritm.

Igår så var vi på founders.org på KTH. Det är en innovationstävling som vi deltar i. Eventet igår var en introduktion där grundaren till Splunk och founders.org, Michael Baum, höll ett föredrag om vad han anser är viktigt att tänka på för att lyckas. Det viktigaste budskapet han förmedlade var detta “ni kommer att få många goda råd på vägen, men det är ni som är expert på er egen idé, så filtrera råden ni får väldigt noga och håll er till er plan”.

PS. Ni behöver inte påminna oss om ironin att vi nu agerar person X som ger goda råda om hur man skall lycka med innovation…

Om att skriva en pitch!

Att arbeta med innovation och entreprenörskap innebär stora utmaningar för oss i barnonkologteamet. Vi tar en risk med att för nuvarande inte ha ett fast jobb men istället får arbeta fritt och med de idéer, behov och möjligheter som vi har viket är otroligt stimulerande! Vi har valt att fokusera på ett projekt för att komma så långt i produktutvecklingsfasen som vi har möjlighet med just den produkten.
Idag har vi arbetat med olika presentationsmaterial till olika tävlingar. Vi håller på med att ta fram en pitch om produkten som man ibland även kallar hiss samtal. En pitch är till för att man ska kunna fatta sig kort och ordet hiss samtalet kommer från att kunna berätta om sin produkt på så lång tid som hissen rör sig mellan två våningar. Det är både bra och viktigt att träna på sin pitch för att alltid kunna vara beredd på att beskriva sin produkt på ett kort, snyggt och strukturerat sätt!

Om du skulle skriva ett hiss samtal eller pitch, vad skulle det handla om då? Vill du ha lite inspiration? Titta gärna på de bifogade klippen!

Nyfiken? Här är vår pitch: https://www.youtube.com/watch?v=W4QIbTptkWE
WOOLLY BEAR 4.0 https://www.youtube.com/watch?v=r_tuy4EWS68
2012 BPC Elevator Pitch Winner https://www.youtube.com/watch?v=BIo-enMAIxE

Lycka till med din pitch!

Tre månader kvar!

Efter förra veckans hektiska schema med ett flertal presentationer och möten, följdes en lite lugnare vecka där vi nu kunde ta oss tiden att strukturera och planera det arbete som väntar under programmets sista tre månader.

Veckan inleddes med ett intressant möte med  organisationspsykologen Oscar där vi bollade lite idéer kring hur vår roliga lilla familj jobbar och vad vi kan göra för att arbeta än mer effektivt. En annan diskussion som togs upp var att säkerställa att alla i gruppen känner att projektet drivs mot ett gemensamt mål som samtliga gruppmedlemmar kan känna sig nöjda med. Som alltid så var träffen med Oscar mycket givande och mötet resulterade i ett par intressanta riktlinjer för hur arbete bör läggas upp framöver.

Senare i veckan hölls ett avstämningsmöte internt i gruppen med syftet att stanna upp “processen”, ta ett steg tillbaka och få ett bredare perspektiv kring projektets utveckling, vilket är bra att med jämna mellanrum. Dessutom implementerades de punkter som togs upp från mötet med Oscar i gruppens ”framtida arbetsstrategi”, vilket ska bli intressant att utvärdera senare i vår.

Förutom sedvanliga möten med våra studenter och Sjoerd avrundades veckan för min del med prototyputveckling av väldigt enkla mock-ups som vi förhoppningsvis får möjlighet att testa på kliniken snart.

Sen har vi även hunnit med något så roligt som en fotografering här på CTMH, och personligen fick jag en hel del roliga flashbacks från tiden i skolan, där man satt och väntade på sin tur under tiden som kompisen fotograferades och fick sitta på en pall och vrida på ansiktet på ett lustigt sätt för att få till en bra vinkel. Alltid lika kul.

Februari månad har nu nått sitt slut och vi kan se fram emot en intressant vår där nedräkningen mot slutpresentationen i maj tar fart!

Vi hörs.

/ Team Neurokirurgi

Uppdatering från team neurokirurgi!

Ännu en hektisk vecka som fellow är över. Det har varit spännande dagar som har fyllts med möten och presentationer som skapat massa värdefull input till det huvudspår vi driver. Vi har träffat framtida slutanvändare på kliniken för att testa våra hypoteser och samla information till vår kravspecifikation, vi har fått affärsrelaterad feedback från våra mentorer och vi har tvingats att verkligen gräva ner oss i vår favoritkunds behov för att diskutera detta under STINGS startup-program. Utöver detta har vi presenterat VRI-behov för en mycket intressant samling människor och gjort ett besök på Elekta för att diskutera behov relaterade till deras utrustning. Just det – vi har även hunnit med att skicka in vårt bidrag till Venture Cups moment affärsidé.

Workshop med våra framtida slutanvändare i full gång!

Workshop med våra framtida slutanvändare i full gång!   

Trevlig helg på er!

Verkstad på Astrid Lindgrens Barnsjukhus!

Nu har teamet tagit de första stegen mot verkliga lösningar. Inte mindre än 7 exjobbare från Kungliga Tekniska Högskolan har satt igång att arbeta med 4 olika problemområden som vi hittat!!

Mekatronikerstudenten Erik och Tekniska Designstudenten Katja ska bygga en ny självincheckningsrobot till mottagningen, som kan väga och mäta alla barn samt ställa några vanliga frågor vid ankomst till mottagningen. På så vis slipper familjerna vänta i “luckan” och en sköterskeresurs frigörs. För att kunna förverkliga idén, har teamet fått ett stipendium från KTH Opportunities Fund för sina satsningar!

IT- och Managementutbildade Alexander och Robert har redan börjat ta rygg på Pass-sköterskan, som sköter all koordinering och planering av alla barn på avdelningen. Dessa klippor kommer att kartlägga alla arbetsuppgifter och flöden som Pass-sköterskan arbetar med. Alexander och Robert tittar också på hur IT-systemen bäst kan anpassas för att säkerställa att ingen kan trilla genom maskorna i planeringsnätet.

Anton och Christoffer är snart både Lärare och Dataingenjörer! Det kommer väl till pass när det gäller att förstå behov, programmera och testa ett nytt system för att digitalisera behandlingsöversikterna som ju är nyckeln till alla barns behandlingar! När våra exjobbare är klara kommer det att finnas ett recept på hur programmet bör se ut, för att på ett lättförståeligt och säkert sätt kunna få överblick över alla kurer som ska ges.

Kandidatex-jobbaren i Biokemi, Angelica, kommer göra sitt allt för att ta reda på hur farligt det verkligen är att hantera den urin som barnen kissar ut. För visst innehåller även den cytostatika? Vi undrar varför man är så noggrann med skyddsutrustning i labbet där man bereder cytostatika och när man ger cytostatika, men inte när det kommer ut i barnens kroppsvätskor? Vad har det sedan för påverkan på miljön när det hälls rakt ut i det vanliga avloppet? Dessa frågor hoppas vi få svar på i maj!

Vi hoppas att ni hejjar på våra fantastiska exjobbare när ni träffar dem i korridorerna på Barnonkologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna!exjobbare självcheck fixexjobbare pass fixAlexander och Christopherangelica exjobbarefixad

Klinikrapport

Så här glad kan man bli när man lämnar över en klinikrapport (Anders Lindström)...och så här glad kan man bli när man tar emot en klinikrapport (Greg Nowak).

Så här glad kan man bli när man lämnar över en klinikrapport (Anders Lindström)…och så här glad kan man bli när man tar emot en klinikrapport (bitr. ÖL Greg Nowak).

Efter några veckors blogguppehåll är vi nu tillbaka i etern. I vanlig ordning så kommer vi inte avhandla något som rör vår kommersiella lösning som vi jobbar på, utan bara skriva om vårt liv som fellows i allmänhet.

För det första så deltar vi nu hela team Tx i STING Startup Life Science Workshops vilket är ett 5 veckor långt program (träff en kväll i veckan) som ämnar utbilda oss och de andra deltagarna i hur man som start-up lyckas komma igång och få fart på sin affärsidé. Programmet bygger principerna kring lean-start up metoden. En metod som vunnit stort gehör bland annat i Silicone Valley.

För det andra så har vi gjort klart vår så kallade klinikrapport, och överlämnat den med varm hand till kliniken. Klinikrapporten är en sammanställning av det vi som observerade på sjukhuset innan jul. Det skall bli intressant att höra klinikens reaktion på det vi skrivit. Rapporten ämnar att peka på saker som vi tror går att förändra, förenkla och förbättra. Vi är på intet sätt några experter som anser oss ha svar på hur en komplex verksamhet som en transplantationsklink skall ledas och organiseras, utan vi har gett våra synpunkter i skenet av att vi som utomstående förhoppningsvis kan se på verksamheten med nya fräscha ögon.

True realism consists in revealing the surprising things which habit keeps covered and prevents us from seeing.” – Jean Cocteau

Hälsningar

Team Transplantation

 

 

Knep och knåp

Veckan som gått har vi bland annat arbetat med att färdigställa vår klinikrapport. Det har varit en dynamisk process där vad som först såg ut att bli ganska “straight forward” blev en resa i knep och knåp. Knåpande av inspirationstexter och vad som skulle kunna benämnas med försök till att skapa en läsvänlig layout var två huvudsakliga inslag – allt i en förhoppning att inte bli en rapport som bara står i arkivet.

Våra exjobbare har nu kommit igång ordentligt och för de som har några veckors behovsstudie framför sig börjar så har de första viktiga kontakterna börjat knytas till kliniken. De är laddade och vi både hoppas och arbetar för att de ska få en lika bra klinikupplevelse som vårt team fick för fyra månader sen.

Vi ser fram emot att på torsdag delta i vår första workshop med Startup Life Science på STING med vårt KOM-projekt. Känns superinspirerande och vi tror att detta kommer bli ett viktigt inslag i den kommande projektutvecklingen!

Allt gott!

/Team Neuro