A taste of the movie industry, we are surrounded by ideas on the cutting room floor! Some were easy to throw out, others required more heated debates of what the market analysis showed or if it would be a fun project to work with long term.
Only a few have survived the cut and made it to the next level to either help the clinic specifically or to be turned into potential businesses for us.
Our applications for the master’s thesis projects for the clinic have been met with a steady flow of very interesting and motivated students interviewing for the few spots, a luxurious problem to have. By next week we will have our teams assembled ready to go for January!
Happily, a few of the great ideas which were thrown begrudgingly on the floor were picked up again to present to a group of students from the Unit for Bioentrepreneurship’s “Product Development in the Biomedical Industry” course. I had a great time today with Caroline from the Team with a Heart and Per from Team Plastic, as we each presented 3 needs we have identified at our clinics to the students. They had lots of questions and we look forward to seeing which topics they will pick to work with for their course. Perhaps they can breathe a fresh new prospective into our ideas and develop new medtech solutions to help patients!
Det finns mycket att göra! Alla team har nu examensarbeten utlagda med konkreta, angelägna uppgifter för den som vill ta sig an vården och hjälpa människor. Det finns något för snart sagt varje studieinriktning. Här nedan är exjobben som finns på hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, och på kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi på Karolinska, men titta på alla exjobben från CIF!
Undertecknad sitter med treåring i knät som numera kan namnet på alla i teamet. Vi har roat oss med att göra fina collage, som nattsaga, med en fotoapp som heter ABM med veckans CTMH-bilder. Nu sover hon.
Hematologen sitter i soffan och ser tajta ut i pausen på föreläsningen om hälsoekonomi.
170 sidor att läsa i Biodesignboken (metodiken vi följer) inför validering av behoven från kliniken delades på tre och sedan undervisades det med det vi hittade på kontoret – en såg och ett kopparrör. Mycket skratt och mycket inlärt på kort tid.
Novembereftermiddag på CTMH, vi räknar på behov och undertecknad förbereder powerpointmall för presentation av kliniklokala behov för referensgruppen på vår tilldelade klinik – Rekonstruktiv Plastikkirurgi. I bakgrunden syns en paradisstrand, vissa i teamet har just bokat sådan julresa. Inte undertecknad. Tyvärr.
Det är med ett styng i hjärtat (!) jag måste avsluta den alltför korta perioden som observatör på hjärtkliniken på Danderyds sjukhus. Vi har haft det väldigt bra och jag känner att har jag oturen att komma till hjärtkliniken har jag i alla fall turen att hamna just där! Det har varit en stor upplevelse att gå bredvid på så många avdelningar och mottagningar, lyssna på sköterskor, patienter, sekreterare, läkare, kuratorer, sjukgymnaster, vaktmästare, och se alla dem som gör sitt allra bästa för dem som inte har det så lätt. Som tur är behöver vi återkomma ibland under de närmaste månaderna, så än tar vi inte avsked.
Vi har sorterat, valt, sorterat om, valt igen, och igen, och igen, och kom småningom fram till tio behov vi tror kliniken vill ha lösta, och som vi kan använda som grund för examensarbeten åt studenter. Under mycket hummande och djupt pannvecksläggande valde klinikledningen ut tre behov i fredags, och dessa tre blir strax presenterade på rikets alla anslagstavlor för examensarbeten. Det ska verkligen bli kul att få välkomna några ytterligare vårdentusiaster till vårt team för att lösa problem tillsammans!
Här en uppgift någon ska få göra sitt allra bästa för att lösa: Hjälp koordinatorn (känd från tidigare blogginlägg) lägga in patienter på rätt avdelning, antalet lediga platser visas ovan. Nu är det inte så illa som det ser ut, visserligen är det två på kö redan, men det kommer skrivas ut något tjugotal under dagen när ronderna har gått och patienterna haft den goda smaken att tillfriskna. Lycka till!
Team Hematologis slutsats för den senaste veckan: spelkort är ett utmärkt sätt att fatta beslut. När vi drog ner till de topp-10 behov från närmar 200, som vi snart kommer att presentera för kliniken, behövde vi hitta ett snabbt sätt för fyra personer med starka idéer och synpunkter för att komma till en slutsats. ”Ta in kortleken.” Det kanske inte är en överraskning med tanke på poker färdigheterna hos en av kollegorna i teamet. Efter en snabb diskussion om behovet vi har upptäckt på kliniken, visar vi våra kort- ”1” (gillar det inte/ tror inte på det /vill inte fokusera på det ämnet) till ”5” (utmärkt idé / kan inte vänta med att komma igång). ”Easy as pie.” (äppelpaj för dem som snart firar Thanksgiving).
Vi tog våra kort till en ny plats i veckan för att hålla energin flödande. Eftersom jag är alumn av Stockholm School of Entrepreneurship (SSES), kunde vi använda deras unika kontorslokaler och träffade några intressanta människor som hjälpt oss att fokusera och validera våra idéer.
Henrik i sin ”thinking chair” på den unika lokalen för innovation hos SSES.
Blodsjukdomslaget rapporterar. Vad händer här? Vinterkräksjukan drabbade andra CIFare. Inte oss. Henrik är förkyld, självmedicinerar med vitlök. Mest troligt inte den värsta bug han lider av för tillfället.
Tårtor har, av oss, administrerats till Hematologiska kliniken. Dessa var uppskattade och välsmakande. Quick fix för att lösa både nutritions- och arbetsmiljöbehovet. Kommer garanterat stå med i klinikrapporten.
I övrigt är det såklart mycket att stå i. Behov ska formas, formuleras, valideras, sorteras, rankas och väljas. De sista verben kommer vi sätta klorna i nästa vecka. Pun intended.
Nu är det fredag kväll. Några av er har säkert planer för helgen. Kanske till och med trevliga sådana. Det har vi med. Håkan ska jobba. Henrik tänkte jobba en del. Sophia kommer att jobba (btw, hon fyller år på måndag. Yay!) Jag tänkte gå på mysiga promenader, hoppa hopprep och lösa korsord.
Vi har deltagit i massor utav spännande föreläsningar och events senaste tiden. Det passar mig med min entreprenörsbakgrund alldeles utmärkt. Jag tänker bara på vård nu. Hela dygnet.
Det är många ämnen som jag velat blogga om senaste veckorna. Vårt möte med entreprenören Anders Grönberg, grundare och ägare utav Carpo Novum, var så inspirerande! Vid cancer i tjocktarmen finns ett behov av att skarva tarm på ett sätt som ger större överlevnad 5 år efter operation. Carpo Novums lösning är brilljant och räddar liv, ändå har företaget inte nått ut på marknaden ordentligt ännu. Trots att lösningen fungerar och är vältestad och certifierad. Varför tar det så lång tid att nå ut med fantastiska medtech innovationer som räddar liv? Inget svar på den frågan. Ställde samma fråga på dagens föreläsning utav Karolinskas sjukhusdirektör Michael Forss. Han säger att sjukhuset behöver ny teknik och nya innovationer för att kunna leverera billigare vård. Det behövs i framtiden. Nya innovationer är ett av flera mål för oss fellows, våra föregångare, tidigare felllows har lyckats väl med att ta fram viktiga innoationer för sjukvården. Hur ska vi som är små startups kunna nå ut på medtechmarknaden? Tävlandes mot stora drakar.. Forss rekommenderade att teama ihop oss med en sjuksköterska eller läkare som brinner för behovet vi vill lösa och innovationen ifråga. Och ta det därifrån. Och inte ge upp. Inte ge oss.
Henrik Gradin från team Hematologen har deltagit på E-hälsodagen i Munchenbryggeriet. Henrik kom under E-hälsodagen att intressera sig alltmer för Snomed CT och välja seminarier att gå på i detta ämne. Det ska tilläggas att Henrik är en av våra IT-kompetenser, han har startat flera IT-företag. Snomed CT är ett system för att införa en mer strukturerad dokumentation utav exempelvis journaltext. Idag består den information man vill strukturera av fritext. Snomed CT har under pågående nationella försök i Sverige kunnat underlägga läkarens blankettifyllande till Försäkringskassan. Läs mer om det system som successivt kommer införas i svensk sjukvård här och här.
Igår lyssnade vi på professor Glenn Robert från Kings College London och Experience Based Co Design för vården. Genom att göra korta dokumentära filmer där patienter berättade om sin vårdupplevelse blev det mycket enklare för personalen att utveckla och designa sitt sätt och sin struktur att ge vård till ett sätt som passade patienterna bättre. Vårdpersonalen visste ofta inte hur det kändes för patienterna. Och vice versa. En patient berättade att hon hade önskat att läkaren bara hade erbjudit henne en “cuppa tea” och en möjlighet till en pratstund efter cancerbeskedet. Istället lämnades hon direkt ensam. Genom detta arbetssätt hade man nått mycket goda resultat. Robert jämförde vad en vanlig opersonlig patientenkät skulle ge. I stil med: Vad tyckte du om vården du fick? Vården var: a) excellent, b) good eller c) bad. Säger ju inte så mycket i jämförelse med berättelser, stories. Jag känner väl igen tankegångarna. Detta är en typ av designmetodik som används mycket inom min egen kompetens, industridesign.
Robert jämförde vad en vanlig opersonlig patientenkät skulle ge. I stil med: Vad tyckte du om vården du fick? Vården var: a) excellent, b) good eller c) bad. Säger ju inte så mycket i jämförelse med berättelser/stories förmedlade via en kort dokumentärfilm.
Ett annat intressant möte idag var en sjuksköterskestuderande jag mötte på kliniken. Hon liksom jag har en entreprenöriell bakgrund. Hon arbetade på en projektplan för ansökan utav ekonomiska medel för behovsidentifiering och enkla lösningar i det utvecklingsland hon tilldelas. Antagligen kommer hon att följa barnmorskor. Jag kände direkt att vi hade mycket gemensamt (jag har också arbetat med innovation inom hälsa i utvecklingsländer) och vi bytte kontaktuppgifter.
Vi ska snart formulera exjobb utav våra behov. Jag och mitt team ser mycket fram emot detta! Är du intresserad av att göra exjobb utformade utav behov som kommer direkt från vården? Hör av dig till sjoerd@kth.se Vi kommer posta exjobben på exjobb.com/ så fort vi bara kan!
Avslutningsvis en snabb skiss från en operation jag varit med på. Kirurger från ortopeden och plastiken samarbetar här. Operationen har pågått hela förmiddagen och det är sedan länge tid för lunch. Patienten har en stor skada i vaden. En stor mängd vävnad saknas. Benet är upphissat i taket och syns till vänster i skissen. På andra sidan i min anteckningsbok har jag skrivit att det hörs ett ljud som av häftapparater i operationsrummet. Kirurgerna använder en särskild sorts häftapparat för att häfta ihop såret.
Förra måndagen hörde vi på seminarium av Richard Cook, professor i säkerhet i vården. Han menade att bristen på kontinuitet i vården var en stor säkerhets-risk för patienter. Med brist på kontinuitet avsåg han hur patienter slussas mellan enheter som bara är experter på enskilda organ, och hur patienter tvingas berätta sin bakgrund och sjukdoms-historia gång på gång. Patient-centrerad vård, där olika specialister tillsammans enar sig om en patients medicinering och minimerar besöken på olika kliniker, vore bättre.
Danderyds sjukhus har en banbrytande avdelning som har just den filosofin; HND-centrum, vilken jag nämnde för några veckor sedan. HND står för Hjärta Njure Diabetes. Det händer nämligen ofta att patienter får både diabetes, hjärt- och njursvikt (för referenser, se sidorna 62-64 i det här numret av Vaskulär medicin). Den här artikeln söker svar på varför de tre sjukdomarna ofta sammanfaller.
Vid diabetes så är det fel på signalsystemet som säger att cellerna ska ta upp socker från blodet, vilket leder till ovanligt mycket socker i blodet, och energilösa celler. I brist på socker så bryter cellen ner fett istället (samma tes som står bakom Atkins-dieten), men en mindre mängd energi utvinns. Orkeslösa celler blir dåliga på allt möjligt, inklusive normal produktion av protein; kroppens organiska robotar som ser till att saker händer. Dessutom blir de redan orkeslösa cellerna av med en massa vatten eftersom koncentrationen av vatten är lägre utanför cellen, där det är en massa socker istället. Så cellerna blir både trötta och uttorkade. Samtidigt, i blodet utanför cellen, är det så sött att robotarna som hanterar syre-transport blir oombett pyntade med kristyr.
Det socker-haltiga blodet skadar blodkärlen. Exakt hur sockret påverkar kärlen är ännu okänt, men om syre-transporterande robotar kan modifieras av socker, så kan andra robotar, med andra funktioner, också påverkas. En robots yta har optimerats under hundratusentals- till miljontals år, och om socker binder fast på ett olämpligt ställe så kan det innebära att roboten blir dysfunktionell. Utöver eventuell förlorad robot-funktion så leder allt extra vatten till högt blodtryck, vilket är svårt att hantera för blodkärl även utan allt extra socker. Högt blodtryck innebär helt enkelt mer trafik i blodkärlen, vilket är naturligt ansträngande för vägarna, blodkärlen. Eftersom trafiken består av syre- och avskrädes-transport så betyder skadade blodkärl att celler, som kanske redan är orkeslösa och uttorkade på grund av diabetes, även blir förgiftade av brist på syre och uppdämt cell-skräp. Celler är bestånds-delarna av organ, så på system-nivå så blir hela organ lidande i slutändan. De dåligt blodförsörjda, törstiga cellerna kallar kemiskt på hjälp, där hjälpen består i höjt blodtryck så att blod får mer kraft och därmed ökad chans att nå cellerna. Men, som nämnt ovan, så är förhöjt blodtryck inte en långtids-lösning, utan riskerar att skada kärlen. Det blir en ond cykel.
Det socker-haltiga blodet filtreras av njuren, som noterar allt dyrbart vatten och girigt skövlar tillbaka det i blodbanan. Men vilket organ som helst kan bli över-arbetat, och njuren presterar tillslut sämre. Massor av vatten utsöndras, och personen som njuren sitter i måste springa till badrummet stup-i-ett. Notera att både problem med njuren, diabetes (som orsakar problem med njuren) samt hjärtsvikt (som gör att mindre blod med syre och sophämtning trafikeras runt, så att organ, såsom njuren, påverkas) kan orsaka vatten-utsöndring, med kraftig törst som följd. En skadad njure kan även utsöndra för lite urin, vilket leder till att urin-molekylerna måste någon annanstans. De korsar tarmväggen där de blir till exempelvis ammoniumjoner som åker tillbaka in i kroppen och gör att den får högre syra-halt (lägre pH). Njursvikt lämnar även kvar för mycket kalium i kroppen, och leder till ben-urkalkning. Den kalken sätter sig i kärl-väggarna och minskar blodets framfart, vilket gör att högre blodtryck behövs för framkomst (se ovan för beskrivning av varför högt blodtryck är dåligt). Både kalcium och kalium påverkar även alla elektriskt aktiverade celler, inklusive de i hjärtat. Cellerna som ansvarar för hjärtslag förlitar sig på att det är långt färre kaliumjoner utanför celler än inuti, så att kalium lämnar cellen, som därför blir negativt laddad. Urladdningen används sedan för att kommunicera puls till grann-celler, vilket ger upphov till de synkroniserade sammandragningar av hjärtmuskeln som vi förknippar med vanlig puls. När mycket kalium finns både utom och inom cellen, som är fallet vid njursvikt, så urladdas cellen nästan automatiskt, vilket gör att cellen startar oplanerade, patologiska sammandragningar (arytmi). Mycket externt kalcium gör urladdningar ännu mer frekventa, vilket förvärrar arytmin.
Den slutgiltiga effekten av obehandlad diabetes, hjärt- eller njursvikt blir därför global, och de tre sjukdomsbilderna strålar samman av grundläggande fysiologiska skäl. Kroppen är ett tätt sammanvävt system där inget organ agerar i ensamhet, varken i den friska eller sjuka människo-kroppen. Jag spår att flera kliniska centra, som tar sig an multipla organ, kommer att utvecklas i framtiden, där initiativ som HND kommer att vara ledstjärnor.
Caroline, för Team Hjärtkliniken
Tack till Jan Svensson, Richard Cook, Håkan Wallén, Rickard Linder och Jonas Spaak för givande samtal.
En annan väl sammanflätad trio: Tchaikovsky – Piano Trio in A minor (piano, cello och fiol), Op.50 Ljudfilen ovan är en ljudupptagning från konsert av Kummelbytrion på KTH, oktober 2014, med Hjärtklinikens Andreas Gaarder vid pianot.
Nationella eHälsodagen var väldigt populär. 950 deltagare och ett 100-tal flera på väntelistan!
Efter 2 seminarium blir den största insikten att det finns många fler ihopkopplade system än man först tänker sig när man säger eHälsa. Journalsystemen, uppskattar jag nu bara till runt 10% procent av den totala patient-ITn som används. Apotekssystem, försäkringskassan, vårdpersonallegitimation är andra exempel på stora IT-system som är sammankopplade till journalsystemen nu eller i framtiden.
Det nya heta på konferrensen är SNOMED CT. I kort, standardiserade journal- och ordinations-texter som IT-system kan använda som grunddata. Det första stora prototypsystemet som kommer bygga på SNOMED CT i Sverige demonstrerades. Det är ett system med automatiska läkarintygsformuleringar och sjukskrivningstidsförslag.
Det viktigt nummer 2 som förmedlades på konferrensen är att all ny medicinteknisk utrustning, och då framförallt för vård i hemmet, bör stödja continua för att vara “plug n play” ready. Danmark och Norge har redan beslutat sig av att använda sig av denna standard och socialstyrelsen tror att besluta att ansluta sig till standarden kommer 2015.
Resten av dagen gick ut på att diskutera hur man ska samordna alla 1000-tals? olika IT-system inom vården.
2018 lovar i alla fall Inera att alla i Sverige, både vårdgivare och patienter, via nätet kommer att: “komma åt ALLA! journaler”.
