Rekonstruktiv plastikkirurgi handlar i många fall om att återställa eller förbättra hud/kroppsvävnad efter en operation som förgåtts av medfödd skada, trauma (olycka) eller cancer. Ett av många exempel på vad man kan göra är rekonstruktion av bröst (efter bröstcancer) med kroppsegen vävnad. Man använder en muskel från ryggen för att forma det nya bröstet. Det finns flera sätt att göra detta kirurgiskt, ett är spjälkad lambå. En av fördelarna med att använda kroppsegen vävnad istället för bröst implantat är att bröstet följer viktökning/viktminskning hos personen ifråga. Efter en intensiv vecka med föreläsningar utav verksamma läkare på kliniken har vi nu i två dagar fått närvara vid själva arbetet på kliniken. Vi har delat upp vårt team på 14 olika stationer, se bild. Vilka är då vi? Helena Rönnqvist, läkare, Francesco Mazotta (fysiker), Per Nilsson (ekonom) och Annamaja Segtnan (industridesigner). Den första fasen av arbetet i Clinical Innovation Fellowships handlar om att dokumentera observationer. Vi tittar varken på behov eller lösningar ännu – vi står med penna och skrivbok i högsta hugg och antecknar observationer vid exempelvis operationer (narkos eller lokalbedövning), vid patientkontakt, i samtal med läkare, sjuksköterska, undersköterska med mera. Hur håller kirurgen nålen? Hur ser nålen ut? Hur håller kirurgen patienten? Hur känns det för patienten? Hur tvättar sjuksköterskan såret? Hur går det till efter att patienten lämnat rummet? Det är överraskande hur många olika perspektiv som kan rymmas på en klinik. Dagarna känns långa och intensiva – de är fyllda med intryck, ahaupplevelser och en och annan snilleblixt. Det finns också ett stor mått av allvar eftersom vi träffar patienter som är svårt sjuka. Det är verkligen en prövning och vi tar stöd av varandra i teamet.