Veckorna på neurokirurgen går snabbt. Vi roterar mellan olika delar av verksamheten för att observera så många delar som möjligt; vårdavdelningar, operation, intensivvård, mottagning och jourarbete. Det är svårt att observera! Som läkare är jag van att vara delaktig i patientarbetet. Jag kommer ständigt på mig själv med att fråga medicinska frågor och försöker tänka ur ett diagnostiskt tankesätt snarare än neutralt observationssätt.
Trots detta ökar listan med observationer, men det är svårt att omvandla dessa till behov. Är min observation en engångsföreteelse eller ett generellt behov? Behov som bygger på vad någon sagt, kanske snarare är en personlig åsikt än ett behov? Tack och lov träffas teamet regelbundet för att diskutera och vända ut och in på tankar och synpunkter innan vi gräver djupare i enskilda behov.
Vi träffar inte enbart undersköterskor, sköterskor och läkare, vi har också möten med såväl ekonomi controller, HR-personal som sjukhusdirektören. Att få en djupare inblick i hur sjukvårdssytemet fungerar är skrämmande och frustrerande. Vi har börjat förstå en liten del av det komplexa ekonomiska system som ligger till grund för många beslut och prioriteringar inom vården. Beställaren (Hälso- och Sjukvårdsnämnden) beställer vård av sjukhuset för under nästkommande år. Exempelvis kan klinik X få en beställning på y antal operationer under år 2013. Om klinik X utför exakt det antal operationer som är beställt tilldelas de maximal ersättning. Görs färre eller fler operationer än vad som beställts kan den det bli negativs siffror i budgeten. Hur kan man beställa sjukvård på förhand? Vilka incitament finns det då för en klinik som redan är tungt ekonomiskt drabbad att effektivisera sin verksamhet? Hur fungerar DRG-systemet egentligen? Ingen tycks kunna förklara detta för oss. Det är ett snårigt och i mina ögon ologiskt system, och säkerligen har jag inte ens förstått en bråkdel. En konsekvens av besparingar inom vården är nedskärningar av vårdplatser. Vi ser dagligen hur sjukvårdspersonalen kämpar för att finna vårdplatser till alla patienter. Det känns nästan som systemet är belastat till bristningsgränsen, tankarna snurrar, hur kan man förändra detta? Jag inser snart att det kan vara svårt att ändra hela det politiska system kring vilket vården baseras på. Smalna in behovet och validera!
Nu är vi inne i sista observationsveckan innan vi går in i urvalsveckan, dags att fylla anteckningsblocket!
En bild som beskriver vårdplatsbristen…
