I team neurokirurgi håller vi fortfarande fast vid två av våra favoritbehov och kämpar med lösningar högt och lågt för att komma fram till vilket som ska bli vårt huvudspår att arbeta vidare med. De har helt olika karaktär, innebär helt olika utmaningar och har helt olika applikationsområden. Våra individuella intresseområden spelar helt klart en viktig roll och efter fredagens lösningsseminarium blir det en helg av reflektion för att kunna fatta ett beslut på måndag.
Jag tänkte i detta inlägg dela med mig av en annan reflektion som jag har gjort kring vårt arbete i början av detta år. Vi är just nu i en väldigt tidig fas av den tekniska utvecklingen vi kommer bedriva och vi är samtliga i teamet ganska ”gröna” vad gäller våra individuella yrkesroller. Detta gör oss lättpåverkade av vad inflytelserika personer säger till oss, och vi lägger ibland större tilltro till deras åsikter än våra egna. Självklart ska man ta till sig av kompetens som andra har, vilket vi försöker göra i alla möten vi har, men ibland glömmer vi nog hur mycket vi faktiskt redan har lärt oss inom valda områden. Hur gör man då för att hitta det självförtroende som krävs för att lita på en idé som mer meriterade personer inte tror på? Hur gör man avvägningen mellan att lyssna och lära av erfarna personer med stor kompetens och beslutet att våga gå sin egen väg, lita på sin idé och sin egen kompetens?
Vi kanske inte är riktigt där än, men senaste veckans möten, diskussioner och arbete har i alla fall fått oss att inse att vi är på rätt spår, och att vi inte ska vara alltför självkritiska – vi har bra idéer!! Med det sagt, nu ska vi förvalta dem på bästa sätt!
