I ett hörn på avdelningen ser jag ut över långa korridorer med jäktade doktorer och än mer springande sjuksköterskor som med stora hjärtan lugnar de föräldrar, vilka drar sina fastklamrade ovetande barn på sina droppställningar. Barnen, det handlar om barnen, sittandes där på sina runda skivor vid droppställningens botten (en egnhändig uppfinning för just Barnonkologens avdelning) spanande tio centimeter ovan backen, tolkar allt i den vuxna världen med sina små barnaögon. En del nyss inkomna för diagnos, en del mer långavariga, men alla ovetandes om vad framtiden bär. Styrkan som föräldrarna uppbådar inför den som är dem mest kär i livet, är fantastisk att få bevittna men också väldigt betungande. Detta är den absolut tyngsta och jobbigaste arbete som jag innehavit, men också den mest givande och inspirerande.
Under de två veckor som passerat har vi varit personalens skugga vid den barnonkologiska avdelningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Fyra individer med helt olika spetskompetenser, som nästan maniskt legat efter sjukvårdspersonalen i deras snabba kast och vändningar, mellan de medicinska behandlingar och omhändertagande av patient och anhöriga. Att vara en skugga i rummet som inte tar för stor plats men ändå inger förtroende och manar till samma lugn som personalen gör, är inte alltid helt lätt. Att observera utan att observeras, för att ingenting i de vardagssysslor som görs på avdelningen skall ske annorlunda eller korrigeras bara för att vi står som spanande hökar med penna och papper i högsta hugg och tusen följdfrågor om varför, hur ofta och när, är en paradox i sig.
Vi har kastats in i en miljö där vår avdelningen historiskt sett, aldrig haft en större patientökning, medans de då samtidigt är enbart halva personalstyrkan. Med risk för att anbringa en något synisk ton så har vår första halvlek av observationsfasen varit t fullständigt ovärderligt då vi fått sitta på första parkett och se hur avdelningen utsatts för ett i det närmaste exemplariskt Benchmark test. Ett benchmark test i denna andemening, syftar till att vi fått se hur sjukvårdspersonal under en enorm stress, pga personal brist har fått jobbat otroligt hårt för att skapa samma goda vård som vanligt, trots den enorma patient ökningen. Denna period har ställt saker på sin spets och synliggjort många intressanta strukturer och observationer som kanske vanligtvis hade varit mer i det fördolda. Samtidigt har detta medfört vårat team att vi fått med snabba steg och mycket kvicktänkthet, fått ta individ och gruppbeslut på volley för att å ena sidan inte vara i vägen men samtidigt lyckas extrahera så mycket information som möjligt samtidigt som vi förblir skuggor bakom personalen som idogt plitar ned obseravtioner.
När vi då skummar igenom dessa hundratals obeservationer och behov som vi funnit under vår väg, så kan vi gott skönja att vissa kluster eller “observationsmoln” har bildats, då vi tydligt ser hur dessa grupperingar rör sig kring olika kärnfrågor, som verkligen behöver lösas. Merparten är kliniklokala observationer, men även några mer kommersiella observationer. börjar altjämt utkristalisera sig.
Under de närmaste veckorna så kommer mitt fokus riktas alltmer mot patienter och anhöriga för att få en mer holistisk syn på vården. Att möta anhöriga till dessa modiga sjuka barn är inte alltid lätt, då man inte riktigt vet hur man skall bemöta dem, och många gånger har man fått “stoppa fingret i luften och känna av temperaturen” och känna sig fram för att få några ord och presentera sig för dem. Vid det här laget så hoppas jag att de CIF pamfletter som vi delat ut och satt upp mellan högt och lågt har gjort att de flesta känner igen oss, varpå dessa möten kommer att gå som smort (önskar vi).
Efter en snabb redaktoriell genomläsning så slår det mig att denna veckas bloggtext faktist hade kunnat summerats upp i den nedanstående lyriken.
“En sång för alla dom som fortfarande är kvar på avdelningen under helgen.”
Efter Petters “Pengar rullar in som de ska”
Behoven rullar in som de ska, det går bra nu.
Femton koppar kaffe i min trut, det går bra nu.
Behovsanalys varje dag, det går bra nu.
Fellows det går bra nu! (Det går bra nu)
Sköterskorna, sysslar med något tungt, men bara lugn det går bra nu!
Läkarna springer mycket runt, Är det sunt?? Det går bra nu!
Föräldrar svishar förbi, drar kidsesen sina runt på drop i stil. Kidsen det går bra du!
Det går bra nu!
Team/ Barnonkologen
