Så har ytterligare en vecka passerat fylld av nya erfarenheter och intressanta upptäcktsresor in i Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus. För det är just vad vi gör dessa första 8 veckor. Vi utforskar de olika avdelningarna och mottagningarna på kliniken, tar rygg på en läkare här och en sjuksköterska där, samtalar med patienter, står med på operation, närvarar vid morgonmöten och mitt i allt detta skriver vi frenetiskt ned allt vi ser och hör. Kort sagt, vi observerar.
Till dags dato har vi hela 654 stycken observationer som står prydligt nedskrivna i ett formulär. Dessa observationer har alla samma syfte; att förr eller senare granskas och omformuleras till eventuella behov som vi senare kan komma att hitta lösningar till. Lösningar som förhoppningsvis kan förbättra vården och det dagliga arbetet på kliniken.
För att ge ett litet smakprov på hur en sådan observation kan se ut kommer här ett axplock.
Observation Nr 192 — ”Hissar är en flaskhals”, “HISS HISS HISS!”
Observation Nr 335 — ÖL pratar med PAT på säng. PAT tittar upp mot ÖL men bländas av det starka ljuset från taklamporna.
Observation Nr 338 — ”Önskar att tekniken kunde ge mer tid till att möta PAT istället för tvärtom”
Observation Nr 394 — Förmaks-flimmer = litet gupp i EKG (några mV). Behövs amplifieras med säkerhet (kan bara göras invasivt just nu). Kammar-signal överskuggar förmaks-signal (QRS = 20-30 mV).
Observation Nr 469 — Man mäter tryck i varje kärl för att se om en stenos är signifikant (FFR metoden). I kranskärl ska det vara samma tryck i hela kärlet.
ÖL = Överläkare, PAT = Patient.
Under observationsfasen skall vi alltså endast registrera det vi ser och hör. Vi har tydliga direktiv om att inte leta efter lösningar på problemen ännu. Vilket verkligen kan vara svårt emellanåt.
—
Successivt har den initiala chocken av alla nya intryck lättat och helhetsbilden börjar så smått klarna. Trots detta har vi fortfarande outforskade områden kvar att besöka, det är som en upptäcktsresa där varje avdelning blir en ny kontinent att erövra genom observation. Och ju mer vi utforskar desto mer inser vi hur stor hjärtkliniken är och behovet av att avgränsa vårt sökområde, för att få tid att djupdyka i de mest viktiga och intressanta behoven, blir allt mer tydligt vartefter denna kliniska värld växer. Som tur är har vi en referensgrupp med erfarna experter från kliniken till hjälp som kan lotsa oss rätt bland våra observationer och behov. Vårt första möte med dem blir nu på torsdag, så det ser vi mycket fram emot.
Bland veckans upptäcktsresor var det extra intressant att observera vår första Pacemaker–operation med en imponerade kort knivtid på bara 25 minuter. Snabbt och effektivt gick det, patienten var vaken under ingreppet som utfördes med endast lokalbedövning. Patienten visade sig dessutom vara mycket teknikintresserad och blev som en i fellows-teamet genom att ställa en mängd frågor till läkaren under pågående operation. Hen har även erbjudit sig att vara tillgänglig som kontaktperson i ett senare skede, så att vi kan följa upp hur man som patient upplever tiden efter ett sådant ingrepp.
Sist vill jag bara säga att bemötandet från alla på kliniken inklusive patienter har fortsatt att vara fantastiskt! Vid det här laget har de flesta lite koll på vilka vi är och vad vi gör på kliniken. Den initiala tveksamheten inför våra frågor och ivriga antecknande har förbytts till nyfikenhet. Ibland kommer personalen själva fram och berättar om någon upplevelse de precis haft i arbetet. Andra gånger utbrister någon — Det här måste ni bara lösa! — och vi blir bokstavligen indragna i diskussioner om något som upplevs som ett problem.
Vi blir helt enkelt mottagna med öppna armar från alla håll och det verkar som att de flesta tycker projektet vi gör är intressant och viktigt och vill gärna hjälpa till med att förmedla sina erfarenheter.
Mer hinner jag inte skriva denna gång, nu är det dags att återigen ge sig ut på upptäcktsfärd. Man vet aldrig när nästa stora behov ger sig till känna och det gäller att vara på plats när det händer, redo att observera.
/ Patrik, Team Hjärtkliniken
